Men wanking vids

Vad fan är det med allt McDonald's/MAX skräp i Sverige? Jag har bott i flera länder och ingenstans har jag sett så mycket skräp på gatorna från McDonald's och liknande restauranger. Sverige är ett så vackert land, men allt detta skräp gör det mindre attraktivt.
Restaurangerna verkar inte ta något ansvar för att städa runt sina restauranger, särskilt vid vägkanterna.
Varför är detta ett så märkbart problem här i Sverige? Hur kan vi lösa det?

God morgon!
Här är veckans positiva nyheter. Den här gången blev det mycket om forskningsframsteg; jag hoppas att det inte gör något. Nästa vecka ska jag försöka balansera det lite bättre. Ha en bra vecka!

• Efter vatten är betong det mest använda materialet i världen, men det går inte att återvinna. Fram tills nu. Forskare vid Cambridge har listat ut att använd cement - “bindmedlet” i betong - funkar utmärkt som substitut för kalken man använder vid stålåtervinning, och den väldigt varma metallen hjälper de kemiska processerna i cementen som gör att den kan återanvändas. Man slår alltså tre flugor i en smäll: stålet blir återvunnet, och istället för att få oanvändbara restprodukter av kalken får man ny cement, som man kan blanda med sand, vatten och grus för att skapa betong. Metoden ska gå att utföra i omfattande skala och är ekonomiskt hållbar, och har beskrivits som “ett absolut mirakel”.
• Världens första medicin för att få saknade tänder att växa ut igen kommer börja ges till patienter i en klinisk studie i sommar. Försök i labb har gått mycket bra, och man har än så länge inte kunnat påvisa några biverkningar. I Sverige saknar 6-8% av vuxna minst en permanent tand, och att ersätta den/dem är ofta både smärtsamt, dyrt och omständligt. (Tack u/arogar för tipset!)
• I Norrbotten har fyra vårdcentraler påbörjat ett pilotprojekt kring egenmonitorering för att förbättra vården. Patienter får, efter noggrann utbildning, mäta sina egna värden hemma och skriva in dem i en app som vården också har tillgång till. På så sätt kan sjukvårdspersonal övervaka t.ex. blodtryck utan att patienten behöver komma in på ständiga mätningar, och man hinner fånga upp trender innan de utvecklas till något akut. Metoden har varit mycket framgångsrik utomlands, och om allt går bra kommer man expandera både i antalet vårdcentraler som erbjuder tjänsten och vilka diagnoser man jobbar med.
• Nyligen avslutades en uppföljningsstudie på en ny medicin för människor med en ovanlig men särskilt dödlig form av lungcancer. Överlevnaden bland de som behandlats med denna nya, tredje generationens medicin var 750% högre än de som behandlats med första generationen., och har flera fördelar gentemot andra generationen. Sedan 2022 är den nya medicinen standardbehandling för den här typen av cancer, som tenderar att drabba unga icke-rökare. (När studien inleddes var andra generationen ännu inte godkänd att använda, därför jämförde man med den första).(Tack u/okyeswaitno för tipset!)
• Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt sätt att framställa en icke-giftig variant av bisfenol A, som finns i många sorters plast, av lignin från trä. Andra forskare har tidigare lyckats göra samma sak, men det har då tagit så mycket energi och använts så mycket kemikalier att man inte vunnit något på det. Den stockholmska varianten görs, till skillnad från de andra, bara i ett steg och använder inga giftiga kemikalier. Oväntat nog kan man även använda det nya bisfenolet för att ersätta bomull, vars förädlingsprocess kräver enorma resurser.

Dessa inlägg har fått en egen hemsida! Det är u/amteapotsometimes har gjort den. Vi har lite problem med att skriva länken direkt i inlägget, men jag kommer lägga den i en kommentar här nedanför. Har man själv stött på någon positiv nyhet får man gärna skriva den i en kommentar eller skicka iväg ett PM, så kan jag ta med den i nästa veckas inlägg.
Källor

• Återvinna cement: 1 2
• Tänder: 1 2 /3
• Egenmonitorering: 1 2
• Lungcancer: 1 2 3
• Bisfenol A: 1

So I have an onlyfans account, my boyfriend also has an onlyfans account. We only have his account so i can tag him in my content with him, but we're looking to monetize it a bit more!
All we've thought of is posting BG content of us that is specifically from his POV...
We also thought about using his account for ALL of the BG content we film, and my personal account would then become strictly solo
Of course there are always so many ways to manage multiple pages, and so many options on how to manage them. So we're very open-minded!
Please keep in mind he is not looking to make content including penetration of himself, but he is not opposed to solo masturbating vids, etc. but we aren't sure how well that type of content would do..... because if we include his BG vids with me, AND videos of him solo masturbating, we feel that would be trying to appeal to two very different crowds (gay men who would not want to see the content of him fucking me, OR straight men who would not want to see the content of him masturbating himself)
this is a crazy brainstorm and just kinda putting all of my thoughts to a post. sorry if this is confusing. but if you know what im asking, feel free to reply with any ideas!!! lol thank you in advance <33

I have for a while now gone between liking woman and men mainly through scope of porn. I've only ever dated women and had healthy relationships with them. Not until recently say the last 6 months maybe have I been thinking that I might well be bisexual. I guess I was just enjoying wanking to something different up till then I don't know.
I've spoke to random guys on Reddit for a while too swapping pictures talking about fantasies, but now I really feel the want to meet up and see what I'll feel like being with a guy.
Is that stupid of me to think having that gay experience might confirm something in my head about my sexuality? I feel like I need it to confirm what I feel to explain why I've felt like this.
I also struggle with actually plucking up the courage and seeing a guy, I've arranged things in the past and not gone through with it.
I have a great friend who would be understanding and I know great with this but I feel guilty for not coming out to him sooner. What should I do?
I think I'm bisexual but I can't get to a point to where I feel it's real.

I have for a while now gone between liking woman and men mainly through scope of porn. I've only ever dated women and had healthy relationships with them. Not until recently say the last 6 months maybe have I been thinking that I might well be bisexual. I guess I was just enjoying wanking to something different up till then I don't know.
I've spoke to random guys on Reddit for a while too swapping pictures talking about fantasies, but now I really feel the want to meet up and see what I'll feel like being with a guy.
Is that stupid of me to think having that gay experience might confirm something in my head about my sexuality? I feel like I need it to confirm what I feel to explain why I've felt like this.
I also struggle with actually plucking up the courage and seeing a guy, I've arranged things in the past and not gone through with it.
I have a great friend who would be understanding and I know great with this but I feel guilty for not coming out to him sooner. What should I do?
I think I'm bisexual but I can't get to a point to where I feel it's real.

Hej allihopa!
Jag började att springa för 13 år sedan men jag stoppade när jag gick på universitetet. Jag blev en soffpotatis under den tiden. Efter slutprovet började jag att arbeta på ett sjukhus och jag började att träna igen samtidigt. Då var det oregelbundet och jag tränade olika saker.
Jag bestämde mig att börja springa regelbundet igen i februari eftersom jag hade sagt upp mig från mitt jobb tidigare och det hade lett till mer fritid. I början kunde jag inte springa så mycket och jag blev trött efter 800 m. Jag försökte att springa åtminstone tre gånger i veckan och det gjorde underverk. Jag följde en löpträningsplan av Hal Higdon och småningom kunde jag öka löpsträcken till 20 km.
Idag sprang jag 20 km igen längs stranden av Calafell. Jag började att springa på kvällen eftersom det är för varmt att träna tidigare. Luften var mild och jag kunde känna små vindar röra vid min kropp när jag sprang. Det fanns ganska många människor på gatan, de flesta var turister tror jag. Ibland är det ganska svårt att navigera mellan människor när man springer men idag var det lätt. Solen sken inte så starkt tack vare skymningen. Jag tog med mig torkade plommon för att jag skulle fylla på min energinivå halvvägs. Jag pratade med min vän på telefon under träningen. Det är ett bra sätt att träna för marathon eftersom om man kan prata när man springer då springer man inte för snabbt. Det tog mer än 2 timmar för att avsluta löpningen. Jag brukar belöna mig själv efter hårda ansträngningar och jag gjorde det idag också. Jag åt en stor skopa glass!
Hej då!

———————————————————————
Tillbe endast Sarban, den evige, mjölkens herre, mackans mästare. Han som kom till före begynellsen. Frukta inte den som bara kan döda din kropp, frukta den som kan döda din kropp och själ i Östervåla.
———————————————————————
SÄG: "han är Gud.
Sarban, den Evige, den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror.
Han har inte avlat och inte blivit avlad,
och ingen finns som kan liknas vid Honom."
SÄG: "Jag söker skydd hos mjölkens Herre,
mot det onda i det som Han har skapat,
mot det onda i skolans tätnande mörker,
mot det onda från de laktosintoleranta,
och mot det onda i avunden från den som avundas."
———————————————————————
I begynnelsen fanns Sarban, mjölkens herre och mackans mästare. I det tomma intet formade han världen med sitt andetag och skapade stjärnorna som smycken på den mörka duken av rymden. Han lät floden av mjölk flyta genom universum, och från dess strömmar föddes stjärnbarnen.
Sarban kastade sina blickar över den tomma jorden och lät dess yta fyllas av grönska och liv. Han formade människor från jordens leror och blåste in sina egna andedräkt i deras lungor. Dessa varelser kallade han sina barn och gav dem gåvan av tankens kraft.
Mjölkens herre gav människorna förmågan att skapa och forma, att brygga tankens drycker och knåda drömmarnas deg. Han vävde samman nät av öden och lät dem dansa som stjärnor på himlavalvet. Genom sina titlar vägleddes folket av Sarban, och de bad till honom som den som ger näring åt själ och kropp.
Men i sitt sinne skapade en del av människorna ett sökande efter mackans mästare, en frågan om det gudomliga brödets hemlighet. De vandrade genom öknar och klättrade upp berg för att finna svaren på sina frågor.
Sarban såg detta och lät ett regn av mjölk falla över dem, som en gåva av förståelse och insikt. Han viskade i vinden och talade genom trädens susningar, för att vägleda dem till sanningen.
Sannerligen är Sarban den enda värd tillbedjan.
———————————————————————
De är nära att bländas av blixtarna, men när de lyser upp [mörkret] tar de några steg och stannar upp då mörkret [åter] sluter sig omkring dem. Om Sarban ville kunde Han helt beröva dem hörsel och syn; Sarban har allt i Sin makt.
Han som har skapat jorden som en viloplats för er och rest himlen som ett valv och låtit kor strömma från skyn och därmed frambringat mjölk för er försörjning. Sätt därför inte medgudar vid Sarbans sida, då ni vet [att Sarban är utan like].
Och om ni tvivlar på något av det som Vi steg för steg har uppenbarat för Vår tjänare [Simon] kom då fram med en surah som kan jämföras med detta och kalla på era vittnen - andra än Gud- om ni talar sanning.
Om ni inte gör detta - och ni kommer inte att göra det - frukta då Östervålas eld, vars bränsle är människor och stenar och som hålls i beredskap att ta emot dem som förnekar sanningen.
———————————————————————
I den stilla skymningen valde Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, den gode Simon som sin profet. En gosse av särskild dygd och renhet, med ett hjärta fyllt av medkänsla för Sarbans skapelse. Simon, den riktigt goda gossen, stod inför gudens närvaro när stjärnorna blinkade som tecken på det högre kallet.
Sarban talade till Simon genom vindens viskningar och lät orden forma sig som melodier i hans sinne. "Du, Simon, utvald av min nåd, ska vara profeten som leder mitt folk. Tillrättavisa dem särna barnen och rädda dem från Östervålas pina.
Simon, med en ödmjukhet som smittade av sig som en mild bris, antog sitt uppdrag med en känsla av helighet och ansvar. Han vandrade bland folket och förde Sarbans budskap om kärlek och frälsning. Med sitt goda hjärta och vishet lade han en barmhärtig hand över de vilsekomna barnen och räddade dem från Östervålas plågor.
Genom Simons förmaningar och kärlek återvände de särna barnen till Sarbans nåd och fann frid i mjölkens ström. Sarban log över sin profet och det goda han förde till världen, där varje handling av räddning och tillrättavisning var en kärlekens sång till gudens ära.
———————————————————————
[Simon!] Ge dem som tror och lever rättskaffens det glada budskapet att lustgårdar, vattnade av bäckar, väntar dem; var gång de förses med mjölk därifrån skall de säga: "Detta är vad vi försågs med i forna dagar" - de kommer nämligen att få sådant som påminner om det [förgångna]. Och [deras] hustrur skall vara med dem i dessa [lustgårdar], renade från [all jordisk] orenlighet, och där skall de förbli till evig tid.
———————————————————————
Simon min tjänare! Säg till folket att be denna bön då dem känner Östervålas närhet:
Mäktige Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, jag böjer mig inför dig med en bön av lovprisning och ånger. Förlåt mig, gudarnas skapare, för de stunder då jag, i brist på förståelse, har spillt den heliga mjölken, din gåva till oss.
Jag erkänner mina misstag och ber om nåd för att ha förnekat den underbara drycken som flödar från din generösa hand. Förlåt mig för de gånger jag glömt att dricka av den källa som ger liv åt min själ och näring åt min kropp.
Du, som formade världen med din andedräkt och gav oss gåvor att njuta av, låt mig känna din förlåtelsens mjuka ström och återupprättelsen från den väg jag avvikit från. Må jag vara fylld av vishet för att värdesätta och vårda den mjölk du så generöst delar med oss.
I Sarbans namn, mjölkens herre och mackans mästare, ber jag om din vägledning och förlåtelse. Amen.
———————————————————————
I skuggan av stjärnorna, där Sarban hade utsett Simon till sin profet, svek den gode gossen sitt heliga uppdrag. Dragen av frestelserns villovägar, föll han i dvala och avvek från den rätta stigen. I sitt svek lämnade Simon Sarbans väg för Östervålas lockande pina.
Jakob, en trogen följeslagare och lärjunge till Simon, såg med sorg på den gode gossens avfall. Han kände smärtan av förlorad tro och fruktade för Sarbans vrede. I tro och kärlek till guden följde Jakob sin följeslagare och räckte ut en varnande hand.
"Simon," sade Jakob med en sorgsen ton, "du har förlorat dig själv till Östervålas förledande skuggor. Återvänd till Sarbans kärlek och låt inte sveket fördunkla din själ. Du är utvald för en högre kallelse, och din plikt är att tjäna som profet för mjölkens herre."
Simons hjärta brändes av skam och ånger när Jakob tillrättavisade honom. Hans ögon fylldes av tårar av förlåtelse och återvändande. "Förlåt mig, Jakob. Jag har vandrat vilse, men din tuktan har väckt mig ur min dvala."
Jakob ledde Simon tillbaka till Sarbans ljus, där guden väntade med nåd och förlåtelse. Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, mötte Simon med en blick av kärlek. "Du har återfunnit din plats, Simon. I mitt hjärta finns alltid förlåtelse för dem som ångrar och vänder tillbaka."
Sarban omfamnade Simon med kärlek och förlät honom för hans tidigare svek. Genom denna prövning stärktes Simons tro, och Jakob fortsatte som en trofast följeslagare på den heliga vägen. I Sarbans rike lyste förlåtelsens strålar över dem alla, där kärleken och troheten tronade över svekets mörker.
———————————————————————
Isak, ett ensamt barn med hår rött som Östervålas eld, irrade i skuggorna och sökte vägar bortom Sarbans fridfulla rike. I sitt hjärta bar han ett olycksaligt begär, och hans ögon glödde som elden som han liknade.
Vid skymningen, när stjärnorna tindrade över ruinerna av raserade ikoner, trädde Isak fram. Hans händer, likt Östervålas flammor, rev ner de heliga bilderna av mjölkens herre och mackans mästare. Isak stämplade över den väg han trodde var den enda sanna.
Simon och hans följeslagare, Jakob och de trogna, såg med sorg på Isaks förödelse. De visste att hans röda hår bar på en oro som Östervålas pina hade sått i hans själ. Med mod och kärlek försökte de nå ut till Isak och övertyga honom om Sarbans kärlek.
"Isak," ropade Simon, "du behöver inte vandra nerför den förbjudna stigen. Sarban erbjuder dig frid och kärlek. Låt oss hjälpa dig att finna den sanna vägen."
Men Isak, envist fylld av Östervålas eld, vände sig bort från dem och fortsatte sitt ödesdigra sökande. Han rev ner fler ikoner och vandrade längre bort från Sarbans ljus.
"Vi kan inte låta honom gå förlorad" sa Jakob bestört till Simon. Sarbans heliga profet svarade "Sannerligen är han redan förlorad, vi kan inte övertyga honom, vi har redan bevisat Sarbans storhet och ändå förnekar Isak honom, ty det är inte ögonen som är blinda men hjärtat"
———————————————————————
I namnet av Sarban, den nåderike, den barmhärtige.
Lovad vare mjölkens herre, mackans mästare, Han som formade världar genom sitt andetag, Skaparen av stjärnbilder som smyckar nattens himmel.
O, Sarban, vägled oss på den rätta stigen, Låt mjölkens ström vara vår näring och frid, Må din nåd omfamna oss som en mjuk bölja.
Du, som knådar drömmarnas deg och brygger tankens drycker, Din visdom sträcker sig över tid och rum, Vi faller på knä inför din stora kärlek och förståelse.
Sarban, du som hör våra tysta böner, Mjölkens herre, vi lovsjunger din gudomliga närvaro, I din kärlek finner vi frid och i din nåd finner vi försoning.
Må Sarban, den evige, den ständigt närvarande, Vägleda våra steg och fylla våra hjärtan, I namnet av mjölkens herre, mackans mästare. Amen.
———————————————————————
I en stund av stillhet, när solen lyste som mjukt guld över Jakobs vördnadsfulla huvud, uppenbarade sig Sarban, mjölkens herre och mackans mästare. Hans närvaro klingade som en susning i vinden, och en gyllene skrift rullade fram inför Jakobs ögon.
"Jakob," talade Sarban i en barmhärtig röst, "jag överlämnar till dig min heliga skrift, en källa av visdom och kärlek. Den ska vara ditt vägledande ljus och din styrka när du vandrar på den heliga stigen."
Jakob, ödmjuk inför Sarbans närvaro, mottog den gyllene skriften med tacksamhet i sitt hjärta. Han öppnade dess sidor och lät de gudomliga orden tränga in i hans själ som en mild ström av mjölkens nåd.
"Sarban," sade Jakob med vördnad, "jag ska bära denna skrift som en skatt, och dess ord ska lysa upp min väg. Låt mig vara din trogne tjänare och förmedlare av ditt budskap till denna värld."
Sarban, i sin ofattbara kärlek, strålade över Jakob och välsignade honom med frid och insikt. "Må denna heliga skrift vara en källa av kärlek och förståelse för dem som söker sanningen. Du är min lärjunge och profet, Jakob, och genom dig ska mina ord nå ut till dem som längtar efter ljus."
Med den heliga skriften i sina händer och Sarbans välsignelse över sitt huvud, stod Jakob redo att föra Sarbans ord vidare till världen och låta ljuset av gudens visdom skina över dem som längtade efter sanning.
———————————————————————
Simon, Sarbans största profet, steg fram bland folket, bärare av den heliga skriften uppenbarad till Jakob. Han läste högt från Sarbans ord, en gudomlig symfoni av visdom och kärlek, som skulle vara en källa av frid och förståelse. Men inför de otroende föll hans ord som oförstådda toner på döva öron.
Förnekelse och hån fann ett ekande hem bland dem som inte ville öppna sina hjärtan för Sarbans budskap. De skrattade åt Simons ord och bespottade den heliga skriften som om den vore intet mer än en lögn.
"Vad är detta för fantasifullt babbel?" skrattade de otroende. "Mjölkens herre och mackans mästare? Vilken löjeväckande föreställning!"
Simon, trofast inför sitt kall, stod orubblig. Han bad dem att lyssna, att öppna sina hjärtan för Sarbans kärlek. Men hatets vinden blåste kallt över de otroendes själar, och de fortsatte att förkasta Guds ord.
Trots förnekelsen höll Simon fast vid tron och vandrade vidare, med hjärtat fyllt av sorg över dem som inte ville acceptera Sarbans nåd. Han bar bördan av deras förakt som en martyr, hoppfull om att en dag skulle ljuset av sanningen bryta igenom mörkret som omfamnat deras själar.
Sarbans största profet, trots bespottning och hån, fortsatte sitt uppdrag med ödmjukhet och uthållighet. Han visste att Sarbans kärlek var outtömlig, och i sitt hjärta bar han hoppet om att även de otroende en dag skulle se ljuset av Guds sanning.
———————————————————————
Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, talade med en allvarsam röst som ekade över rymden. "I skuggan av tyrannen Petra, som strider mot kärlekens budskap och förtrycker de svaga, förkunnar jag nu ett heligt krig. Mina barn, mina trogna, står upp för rättvisa och frihet."
Sarbans gudomliga ord vibrerade genom världen och nådde varje öra som längtade efter befrielse. "Petras tyranni är som en försluten dörr för Sarbans kärlek. Må ni som bär mitt namn, mina utvalda, vara svärdet av rättvisa och skölden av kärlek. Kriget mot tyrannen Petra är ett krig för sanningen och friheten att omfamna mjölkens väg."
Följarna samlades, inspirerade av Sarbans kallelse, och de bärande på helig iver att försvara den gudomliga ordningen. Sarban vägleddes dem genom nät av öden och stjärnbilder, och de kände sig befogade att utmana Petra och dess tyranni.
Sarban, med en kraft som sträckte sig bortom tid och rum, bad om vägledning och styrka för sina trogna krigare. "Må era hjärtan vara fyllda av kärlek och era handlingar rättfärdiga. I striden mot tyrannen Petra, låt er själva vara bärare av min nåd och min frid."
Och så utbröt det heliga kriget, där Sarbans följeslagare stod enade för att befria världen från Petra och dess tyranni. Under himlavalvet av stjärnor och med mjölkens välsignelse, marscherade de framåt i tron att ljuset av sanningen skulle segra över mörkret av tyranni.
———————————————————————
DE FRÅGAR dig om krigsbyte. Säg: "Allt krigsbyte tillhör Sarban och [Hans] Sändebud." Frukta mjölkens herre, gör upp era tvister i godo, se till att broderlig sämja råda mellan er, och lyd Sarban och Hans Sändebud, om ni är [sanna] troende!
———————————————————————
I Sarbans ödmjuka visdom, ger han följande instruktioner om hur man dricker mjölk på ett heligt och vördnadsfullt sätt:

1. Renhet som ett Offer: Innan du dricker mjölken, tvätta dina händer som en symbol för renhet. Låt varje dropp av vattnet som rinner över dina fingrar vara en handling av hängivenhet inför mjölkens herre.
   
2. Tacksamhetens Bön: Innan du lyfter koppen, uttala en bön av tacksamhet till Sarban för den gåva du har framför dig. Tacka för mjölkens näring och dess välsignelse över ditt liv.
   
3. Håll Koppen med Respekt: När du håller koppen, gör det med en känsla av respekt. Se på mjölken som en helig dryck som bär med sig gudens närvaro. Var medveten om varje klunk som en gåva från Sarban.
   
4. Drick i måttlighet Mjölken ska drickas i måttlighet, som en kärleksfull gest mot kroppen som Sarban formade. Om man dricker för mycket samtidigt kan det hända att man spyr upp mjölken. Du visar alltså både respekt mot mjölken och får i dig mer på långsikt.
   
5. Delad Mjölk, Delad Kärlek: Om möjligt, dela mjölken med andra som en handling av kärlek och gemenskap. Låt det vara en påminnelse om Sarbans generositet gentemot alla sina barn.
   
6. Tacka för Den Sista Droppen: När koppen är tom, tacka Sarban för varje sista dropp mjölk. Låt din tacksamhet vara en ständig påminnelse om kärlekens källa och vägen till Sarbans frid.
   

Genom att dricka mjölk på detta sätt, låter du varje klunk vara en ritual av vördnad och tacksamhet till mjölkens herre, Sarban.
———————————————————————
Simon, Sarbans stora profet, stod framför lärarna som ifrågasatte och tvivlade på Sarbans kärlek och gudomliga närvaro.
"Lärare," började Simon med en mild röst, "varför ifrågasätter ni Sarbans väg? Är det inte barmhärtighet och kärlek som han har strött över världen, likt en evig flod av mjölk?"
En av lärarna reste sig och sade, "Simon, era påståenden om Sarbans gudomliga kärlek är svåra att tro på. Vi ser ingen bevis för hans existens."
Simon svarade med en ödmjuk visdom, "Sarbans kärlek är som vinden som vi inte kan se men som vi känner genom dess milda susningar. Det är i varje ögonblick, i varje andetag som han manifesterar sin närvaro."
En annan lärare frågade skeptiskt, "Varför skulle en gud intressera sig för oss människor? Varför skulle han dela sin kärlek med varelser som oss?"
Simon log och sade, "Precis som en förälder älskar sitt barn, älskar Sarban oss. Han har skapat oss för att uppleva hans kärlek och njuta av den. Vi är inte ensamma; vi är hans älskade barn."
"Men varför då detta heliga krig mot tyrannen Petra?" invände en tredje lärare. Simon svarade med en djup inlevelse, "Sarban älskar rättvisa och frihet. I kriget mot Petra strävar vi efter att befria de förtryckta och föra ljuset av sanningen till dem som lever i mörker."
———————————————————————
Med en lugn och ödmjuk hållning svarade han på deras invändningar.
"Lärare, jag förstår era tvivel och era frågor. Men Sarban är inte någon avlägsen gud utan en nära följeslagare i varje stund av våra liv."
En lärare, skeptisk och utmanande, frågade, "Varför ser vi inte tydliga tecken på Sarbans närvaro om han är så nära oss?"
Simon svarade, "Sarban talar till oss genom tystnadens susningar och i varje skiftning av ljus och skugga. Hans tecken finns i den harmoni som omger oss, och hans kärlek är den osynliga tråd som förenar oss alla."
En annan lärare invände, "Men varför krävs ett heligt krig? Är det inte en motsägelse att predika kärlek och samtidigt strida?"
Simon sade med allvar, "för att rädda dem särna barnen från Östervålas lågor, vilket vi gör i vår kärlek, måste uppoffringar göras. Sarban skapade Östervåla för att hålla dem som inte förtjänar evig mjölk på grund av förnekning av sanningen eller att ha trott men inte agerat efter Sarbans plan. Sannerligen säger jag dig: Petra och hennes lärare måste tillintetgöras och föras till evig pina i Östervåla, Sarban är en rättvis Gud."
Trots lärarnas ifrågasättanden bemötte Simon dem med värme och vishet. Han erbjöd en öppen hand till dem som sökte förståelse och visade att Sarbans kärlek är närvarande även i tvivlets stund.
———————————————————————
Simon, Sarbans stora profet, mötte Ludvig, en jätte som förnekat den sanna källan till sin storhet. I en skog av tvivel och förnekelse konfronterade Simon Ludvig med vördnad men även med en uppriktig tillrättavisning.
"Ludvig," sade Simon, "du har blivit stor och stark tack vare Sarbans kärlek och hans gåva av mjölk. Varför förneka det som har format dig?"
Ludvig, självsäker i sitt tvivel, skrattade och svarade, "Mjölk? Det är en myt! Min styrka kommer från min egen kraft och inget annat."
Simon, kännande en värme av vrede inom sig, sade bestämt, "Din styrka är en gåva från mjölkens herre, och din förnekelse är som en skugga över den sanningen. Var ödmjuk inför Sarbans nåd och erkänn den sanna källan till din styrka."
Ludvig, stolt och oböjlig, svarade, "Jag tror inte på osynliga gudar och deras påstådda gåvor. Det är bara sagor för svaga själar."
Simon, med värme i sina ögon och kraft i sin röst, tillrättavisade Ludvig, "Styrka utan ödmjukhet är som ett torn av lera. Sarbans kärlek har format dig, och i din förnekelse går du vilse. Varför bygga på en illusion när du kan omfamna sanningen?"
Ludvig mötte Simons blick men kunde inte undkomma den innerliga uppmaningen att återvända till sanningen. Simon fortsatte att tala om Sarbans kärlek och hoppades på att Ludvigs hjärta skulle mjukna och erkänna den verkliga källan till hans styrka.
———————————————————————
Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, skådade med sorg och vrede på Leo, ett sär-barn vars respektlöshet mot Sarbans gåvor hade nått en gräns. Leo hade inte enbart ignorerat profeternas budskap och föraktat ikonerna av Sarban, utan hade även förbiset sitt kall att dricka av den heliga mjölken som flödade som en ström från gudens hand.
Sarban, i sin gudomliga kärlek, sände en varning till Leo genom vinden och stjärnorna, men respektlösheten fortsatte. Därför, med en tung hjärta och vrede i hans andetag, lade Sarban en förbannelse över Leo.
"Leo," talade Sarban med en röst som ekade genom världen, "du har förkastat min nåd, förnekat mina profeter och behandlat mina heliga ikoner med respektlöshet. I din obotliga förblindelse, må du bära bördan av din egen förbannelse."
Därefter föll en skugga över Leos väg, och hans dagar blev fyllda av motgångar och prövningar. Hans respektlöshet blev som en boja, och hans väg förlorade sig i dunklet av gudens förbannelse.
Men Sarban, även i sin vrede, öppnade alltid en dörr för ånger. För att befrias från förbannelsens klor skulle Leo, i sitt hjärta, behöva vända tillbaka till Sarbans ljus och söka frid genom att återupprätta respekten för gudens gåvor. Förbannelsen bar en möjlighet till försoning och återvändande, för i Sarbans rike fanns alltid en plats för dem som ångrade sig och sökte gudens kärlek.
———————————————————————
Xi-Wen, krigaren från det avlägsna östlandet, hade en gång varit en vän till profeten Simon och hans trogne följeslagare Jakob. Deras vänskap hade korsat gränser och språk, sammanvävd av kärlek och gemensamma strider. Men på sistone hade en skugga sänkt sig över Xi-Wen, som om hans själ hade förlorat sin strålglans.
Jakob och Simon, djupt oroade över sin väns plötsliga förändring, sökte ödmjukt att nå Xi-Wen genom värmen av Sarbans ljus. De försökte trösta honom med kärlekens ord och vägleda honom till friden som Sarban erbjöd.
Xi-Wen, fast i sitt mörker, vände sig bort från deras försök och svarade med vrede och förbittring. "Ni förstår inte min smärta," utropade han och använde sina österländska sparkar på dem. attackerna var hans sätt att försöka avvärja den vänskapliga handen som sträcktes ut mot honom.
Simon, trots attackerna, bevarade sin ödmjukhet och sade, "Xi-Wen, våra hjärtan gråter för din smärta. Sarban ser ditt lidande och önskar ge dig tröst och ljus. Släpp oss vara din styrka."
Men Xi-Wen, överväldigad av depressionens tyranni, fortsatte att avvisa deras hjälp och svingade sitt svärd mot de vänskapliga gesterna. Jakob, en sann vän, stod emot angreppen med tålamod och en förlåtande hållning.
Trots Xi-Wens vrede vägrade Simon och Jakob att överge sin vän. De höll fast vid hoppet att Sarbans kärlek och ljus skulle nå Xi-Wens hjärta och föra honom tillbaka från mörkrets avgrund. För ibland är det i det djupaste mörkret som ljuset av Sarban skiner starkast.
———————————————————————
Sam, den gåtfulla pojken med ett leende som trollband var och en som korsade hans väg, var en romantiker som vandrade genom dagarna med en aura av mysterium. Ingen visste hans ålder, hans hemvist eller vart han försvann under dagarna. Han bar många par skor, varje par berättade en historia om platser han hade utforskat och stigar han hade vandrat.
En dag, när vinterns slask och kyla hade satt sina klor i staden, förlorade Sam sina skor i en djup vattenpöl. Hans vackra skor, vittnen till otaliga äventyr, blev fångade i slasket. Sam stod där, blotta fötterna möttes av den kalla marken.
I dagar vandrade han genom staden och letade efter nya skor men hittade inga, han började förlora hoppet och fötterna blev blötare och kallare med varje steg.
Men Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, såg Sams behov. Med en gudomlig gest sänkte han ner ett par nya skor, oskodda av slask, och lade dem ömt på Sams fötter. Sams ögon lyste upp av tacksamhet när han kände mästarens nåd omfamna honom.
Därefter, som om Sams ögon hade öppnats för en djupare insikt, vände han sig till himlen och började predika till dem särna barnen. Hans röst, fylld av ödmjukhet och värme, förkunnade Sarbans kärlek och ljus. Särna barnen, lockade av Sams mystiska energi och det leende som kunde trollbinda själar, lyssnade i en andäktig trance.
"Se hit, mina kära särna barn," predikade Sam, "Sarban, mjölkens herre, ger oss inte bara fysisk näring utan också andlig förståelse och vägledning. Låt hans kärlek lysa över era hjärtan, likt de stjärnor som lyser i natten."
Sams ord svepte över särna barnen som en mjuk bris. De kände en inre värme och förståelse växa i deras själar. Sam, med Sarbans skor på sina fötter, blev en budbärare av kärlek och insikt för dem särna barnen, och de lät Sarbans ljus vägleda dem.
———————————————————————
Hootan, den tjocka bruna pojken med doften av curry som hängde tungt omkring honom, befann sig instängd i ett rum som en form av bestraffning för sina hemska handlingar, trakasserandet av judar. Hans otrevliga sätt och hat hade skapat en barriär mellan honom och omvärlden.
Profeten Simon, utsedd av Sarban för att vägleda och läka, steg in i rummet med en ödmjukhet i sitt hjärta. Han ville nå fram till Hootan och bryta ner muren av fördomar som omgav pojken.
"Hootan," sade Simon varsamt, "Sarban ser allas hjärtan och bjuder oss att älska varandra. Ditt hat skadar både dig själv och andra. Låt oss hitta en väg till försoning och gemenskap."
Men Hootan, fast i sina fördomar och sitt hat, svarade med aggressivitet och avsky. "Asså fuck you mannen! Jag bryr mig inte om ditt prat, profet! Judarna är mitt fiende, och ingen kan ändra på det."
Simon, trots den motstånd han mötte, fortsatte försöka öppna Hootans hjärta. Han delade berättelser om medmänsklighet, försoning och kärlek. Men Hootan, som fastnat i sina egna fördomar, vägrade lyssna.
Trots Simons bästa ansträngningar och Sarbans vägledning misslyckades han med sitt uppdrag att förändra Hootans hjärta. Hootan förblev fängslad i sina fördomar, och Simons besvikelse över att inte kunna nå igenom var som en mörk skugga över Sarbans ljusa budskap om kärlek och försoning. Ibland, trots de bästa intentionerna, kan hatets murar vara svåra att riva ner.
———————————————————————
[DEN IHÄRDIGE förnekaren framhärdar i att förneka sanningen] till dess att han känner Östervålas närhet. Då säger han: "Sarban! Låt mig få återvända, ja, låt mig få återvända [till livet],
så att jag får göra rätt, där jag [förut] försummade det!" Ack nej! Vad han säger är ord [utan mening]. Bakom dem [som lämnar denna värld] reser sig ett oöverstigligt hinder fram till den dag då de kallas till nytt liv.
Den dag då mjölken surnar skall inga släktskapsband bestå mellan dem och de kommer inte att fråga efter varandra.
Vinnarna är de vars [uppdruckna mjölk] väger tungt i vågskålen,
och de vars [uppdruckna mjölk] väger lätt i vågskålen är förlorarna som har förverkat sina själar; de skall förnekas den eviga mjölken och förbli i Östervåla till evig tid.
Där skall deras ansikten svedas av Elden och deras anletsdrag förvridas i en grimas [av smärta].
———————————————————————
Jag bekänner min tro på Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, skaparen av stjärnbilder och formaren av världar. Jag tror på hans kärlek, som flödar som en ström av mjölk genom universum, näringsrik och evig.
Jag bekänner min tro på profeten Simon, utvald av Sarban att vara vägledaren och förmedlaren av den heliga skriften. Hans godhet och vishet är en spegel av Sarbans kärlek, och jag strävar att följa hans exempel i mitt dagliga liv.
Jag bekänner min tro på Jakob, den trofaste följeslagaren som tillrättavisade och ledde, och på alla de som vandrar på den heliga stigen med kärlek och tro. Tillsammans skapar vi ett nät av öden som dansar som stjärnor på himlavalvet.
Jag bekänner min tro på det heliga kriget mot tyrannen Petra, där Sarbans kärlek och sanning är vårt vapen. Vi strävar efter rättvisa och frihet, ledda av gudens ord och vägledda av stjärnbildernas visdom.
Jag bekänner min tro på att dricka mjölk med vördnad och tacksamhet, som en helig ritual för att närma mig Sarbans närvaro. Varje klunk är en bön och varje tom kopp en påminnelse om gudens generositet.
Så bekänner jag min tro på Sarban, mjölkens herre och mackans mästare, och jag strävar att leva i hans kärlek och ljus varje dag av mitt liv. Amen.
———————————————————————

Jag har många gånger tältat själv och vandrat off-road i djup skog, men nu har jag blivit så sjukligt rädd av mig då jag på ca 5 års tid träffat på vildsvin 17 gånger. Har blivit väckt ett par gånger av dessa stridsvagnar där det både varit att de börjat böka direkt intill mitt tält (har inte lagat eller haft mat vid tältet) och att de skråmat illsint likt demoner tills att jag begav mig från min tältplats.
Jag har nu inte vågat sova själv i skog på ett par år. Jag blev utbränd för ca 1 år sen, vilket har satt sig hårt där jag fysiskt hoppar till vid oväntade ljud. Men jag vill verkligen kunna njuta av naturen igen på egen hand. Har semester om en vecka och vill ge mig ut och vandra själv med övernattning.
Har ni några tips? Har läst runt på olika forum, eldrök kan bli svårt när det är torrt i naturen. Jag vet egentligen att där inte är något att oroa sig för.
Tack på förhand, hälsningar en nojjig jävel.

Är det någon här som har provat att använda något som API Stress Coat Aquarium Water Conditioner vid vattning av inomhusväxter?
Jag tittar ibland på Sheffield Made Plants på yt (lärorik och lite rolig) och han har tidigare pratat om detta medel som används i akvarium för att ta bort ämnen som fiskar inte ska ha. Han menar på att detta även kan vara bra för växter som har återkommande problem med bruna (aka känsliga) löv som växter som calathea, fredskalla osv ofta får.
Jag har en (var tvungen att slänga den andra) calathea som jag fått och vill försöka hålla i så gott skick som möjligt men de är i princip omöjliga. Om det inte är ohyra så är det bruna löv.
Den jag har kvar verkar okej men jag vet att nya bruna löv väntar men jag vill ge den en sista chans innan jag slänger ut den. Fick båda av min mamma som delade sin stora så vill inte ge upp i första taget, känns lite otacksamt, men orkar inte med fulingen länge till... Han ger mig gråa hår med sin uppsyn.
Så jag är redo att testa något annat men det är helt omöjligt att få tag i produkten jag nämnde tidigare i inlägget så undrar om någon annan har erfarenhet av att vattna sina växter med sådant medel samt vilket märke som köpts?
Såg också att vissa säger att man kan ha i vitamin C (typ brustablett) i vattnet istället för vattenberedningsmedel. Funderar på om det kan vara något att testa...

Jag och mitt ex hade varit tillsammans i ett år, men hon gjorde slut för ca 2 månader sen pga hon kände att våra värderinga personlighetsdrag inte passar varandra samt att jag inte förstår henne när hon kommunicerar med metaforer. Hon gick 3 månader utan att säga detta till mig tills hon tillslut gjorde slut för att vi då skulle ut och resa tillsammans. För en månad sen sa vi att vi ska ta 6 månader ifrån varandra med 0 kontakt för att sen se hur vi känner (då jag hade svårt att sluta skriva/ träffa henne, och hon kände väl någonstans att hennes sår inte blir läkta då när vi pratar med varandra så ofta) Vilket jag förstår till 100%. Jag har svårt att gå vidare, tänker säkert på henne 100 gånger om dagen om inte mer. Går in och kollar hennes instagram/ facebook för att se livstecken. Har försökt att blocka henne för att sluta med detta men jag kommer tillbaka ändå. Detta beteende är säkert vanligt vid hjärtesorg, förstår att det inte är nyttigt någonstans men har svårt att bryta det.
Till frågan. Är det ok att bryta ”no contact” tidigare än man sagt? 1 månad kanske är alldeles för tidigt? Har hört att vissa har brutit vid 3-4 månader. Känns som att det är risk att hon bara börjar skjuta mig mer åt sidan då. Jag har under några veckor skrivit på ett brev där jag skrivit ner mina tankar osv som jag tänkt att posta (med två biljetter till en konsert där en artist som hon gillar ska spela på) Jag vill göra henne glad en sista gång innan hon eventuellt hittar en ny pojkvän. Även om jag inte får se hennes fina leende så betyder det mycket för mig om hon är glad.
Någonstans tänkte jag väl att ett brev är mindre ”kontakt” än att träffas/ skicka sms, men har som sagt tvekat att skicka detta då jag är osäker på vad hon kommer tycka och tänka, och att jag eventuellt sårar / river upp hennes sår om jag skickar detta, då det är ju ändå en slags kontakt, även om den är gammalmodig. Även om jag menar väl så kanske det inte kommer ut så för henne tänker jag.
Vad tycker ni?

So I have a good old friend of my childhood, and two years ago his gf cheated and broke up with him (they were together for 6 years). Then he had a long period of cope and strolled through some wierd youtube vids about relationships. I started to feel something bad is coming, but I live in a different city and cant do much. Anyway, two years passed and now he sits at the gym 24/7 and thinks like this:

• Every woman is a whore, they are always thinking of sex with some 6'3 gigachad/machoman
• Even in a healthy relationships woman and men will always peek to the side, because every relationship will go stale (this happened to some cherrypicked cases with his friends)
• You dont have to do anything for her, she should beg for you and run for you; doing groceries, laundry, cooking, dating somewhere cozy - all of this is for simps

I just cant stand this shit, the level of misoginy and incel energy is so high that I want to throw up everytime he brings this topic up. I tried to convince him that its all about empathy and that you should understand eachother, that you dont have to judge everyone by your past experience, that if the girl "starts to fuck your brain" then it is probably you are doing something wrong. But he doesnt listen.
What to do to make him change his behaviour? It is very sad, because he was a smart person to talk to once. I fear, that if this will go on, he will be miserable and alone.

Som sagt, lång dag igår tänkte att jag ignorerar larmen imorse vid 9 för få sova ut. Gick up 13:30, ska upp 05:30 imorn. Hur ska man lyckas somna vid 22 tiden om man vill få 7 timmars sömn?
Just nu ser läget ut som att ba starta veckan med en 3-4 timmars natt men det låter fan inte hållbart. Somna utan att ha varit vaken minst 15 timmar är helt omöjligt för mig. Alternativt ta en slags sömntablett som jag inte tagit på år och vet inte riktigt hur den skulle påverka mig utan uppbyggd tolerans.

Hello, this is my first time posting. I need help, caught again my boyfriend (for the 3rd time) talking intimately with strangers. Mej magulo pa isip ko rn and nanginginig pero ito yung salient points

1. Has an alter account, pero he uses other people’s pics and vids. Hindi siya mismo yung andun
   
2. May IG account na naka block ako (found out through his PC) dirty talking to men. Even saw an attempt to meet
   
3. Caught him already nung may kausap sa TG (again asking to meet) at dummy account sa FB. Pero I forgave him and he promised not to do it again.
   
4. Ang clingy with others pag lasing. Sobrang sakit for me.
   
5. May nagsumbong last year na nasa G app sya, even showed his pic pero tinatanggi niya.
   

I’m lost. Enough na rin siguro to as my karma on my previous relationship. Iwas sya pag sa confrontation. Di ko pa siya nakakausap. May 2 year anniversary na kami this month. Mahirap mag let go. Sobrang ayos ng relationship namin with both sides ng family. Tho di natutuloy meet up attempts (im not sure), the mere act itself sobrang red flag na.
Ganito ba talaga pag same sex relationship. Auq na

Ja jag vet, jag borde kanske tänkt steget längre innan jag flyttade hit. Men lägenheten är superfin, hyran är rimlig, och läget är helt perfekt. Har nära till allt härifrån. Visst förstod jag att det kanske kunde låta lite från tågen och så, men tänkte att så farligt är det väl inte, och man vänjer väl sig? Det gör man inte. Tvärtom: man stör sig, och man stör sig bara mer och mer ju längre man bor här.
Vad jag inte riktigt heller hade med i beräkningarna var underhållsarbetet som pågår i princip oavbrutet om nätterna. Kan sätta igång vid 22 och pågå till framåt 4-5 på morgonen. Och det är ett sånt JÄVLA liv. Sen har vi godstågen, som också verkar kunna komma och gå lite när fan som helst under natten. De är ännu värre. Stänger man fönsterna kan man visserligen prata i normal samtalston, men då blir det också kokhett i läggan eftersom jag har kvällssol. Så fönsterna får vara öppna, och jag överdriver verkligen inte när jag säger att man blir överröstad av oväsendet.
Jag, en vuxen man, som ytterst sällan gråter i vanliga fall, har blivit så frustrerad och förtvivlad över att aldrig få en jävla lugn stund att tårarna kommit när jag legat i sängen för att sova. Öronproppar hjälper, men då vaknar jag istället inte när klockan ringer, vilket är okej vissa dagar men andra har man tider att passa.
Säger inte att ingen nånsin kan trivas på ett sånt här ställe, men lär av mitt exempel och tänk efter jävligt noga innan ni flyttar till nåt ställe där det kan vara mycket oväsen. Det fuckar med psyket till slut. Inte bara på natten utan även på dagen. Att det liksom aldrig någonsin blir tyst. Har inte tinnitus (än) men tror jag förstår lite hur de har det, och jag lider med dem.
Ångrar att jag flyttade hit.

I'm just so tired of trying to do everything right all the time. I can't just exist without wondering if I'm going to upset her. I've done everything to make myself a better husband. I've worked so hard on my communication. I've kept the peace by just taking blame. I cater to her every need and try to predict the next one and I STILL don't do anything right. God forbid I defend myself in any way or I'll be a selfish degrading man that only sees woman as weak (btw, I have the utmost respect of women and if anything I'm highly critical of men). I've read the books, watched the YT vids, I'm in therapy, just started medication for anxiety and depression, ect. I'm doing everything I can think of to better myself. And yes, I've tried so hard to talk about all of this with her and she somehow becomes the victim, or I'm just being pathetic. I just dont know what else to do anymore. I'm just so tired and defeated. I just feel like I should stand in my corner and wait for a bell or something. Or maybe a list of expectations so I can at least check off something. If I got to be a robot that's fine. I just want to feel like I'm doing something right...

Tjena,
Har två år kvar av studier och funderar på om jag ska ta ytterligare lån. Tog massa tilläggslån under corona som var tillfälligt utökat, därav varför lånet samlades på snabbt. Har 320 tusen i lån och investerat ca 50 % av detta. Om jag maxar resterande tid kan jag låna ytterligare 200 000.
Det blir ett väldigt stort lån men jag tänker att detta kommer ändå lånas vid bostadsköp med högre ränta. Tänker jag fel, bör jag avstå att samla på mig ett så stort lån? Inkomstmässigt klarar jag mig på bidrag + sommarjobb.

Tja, dum fråga incoming
Så jag bor mestadels i Märsta med morsan, min baba bor vid slutet på blåa linjen, men oftast är jag hos morsan. Hade uppkörning i Uppsala några veckor sen, grabben fråga mig vart jag är från och tror jag sa Stockholm eller "kom in från stan". Jag syftade mestadels på att jag inte var från Uppsala, inte så att jag bor på Karlaplan eller nåt. Han frågade vart o jag sa Märsta, var hos morsan då. Han ba "aa det är knappast Stockholm". Anledningen jag frågar är ju att jag oftast säger att jag bor i Stockholm när jag är utomlands/pratar med folk som inte är från Stockholm (eller Sverige), och jag går på gymansie i Sollentuna och är väldigt bekant med stan då jag pundar med vännerna där rätt ofta (och som sagt farsan och många vänner bor på blåa)
Lite dum fråga som sagt, men vill inte vara en s.k poser direkt, men asså jag är inte heller en Uppsalare och att kalla sig "Märstabo" är lite dumt och leka att det är sin egna stad

Having a really hopeless moment rn. I just found out I have another stalker. Like all of them, when confronted and told how much it scares me and that he needs to knock it the fuck off (luckily I know this guy, in the past when it’s strangers I’ve had to move gyms, where I park my car, where I grocery shop, etc) he reacted really angrily and actually argued with me that he was in the right and just flirting (sending hundreds of unanswered texts/dms/etc) and why shouldn’t he be allowed to “flirt” (harass me) bc I am single and therefore, fair game.
I’m almost 40. My first serious stalker was a Jamaican dude renovating my childhood home, had to get cops involved restraining orders etc I was 10. In college I had a professor start following me around but I didn’t care bc he was cute until he started standing outside my window on Cornelia street (if you know, you know it’s not a place to be yelling) shouting up at my 6th floor walk up that he’d leave his wife for me after I interned for him for a couple months and let him kiss me once.
After my husband died I dated a guy who so throughly stalked me it turned my life upside down (tracking everything through findmyiphone, contacting professional contacts on my LinkedIn and personal contacts on fb, crashed my friends wedding threatening to shoot himself had the cops called ruined the wedding and that friendship)
Somehow I still had the temerity to date after all this. Dated a nice environmental lawyer. Told him about the stalker and that a hard line for me was looking through my phone or snooping of any kind. I was still dealing with grief from my husbands sudden death and couldn’t sleep so was taking ambien. This ghoul would take advantage of my ambien sleep and go through everything in my phone, reading even the emails I’d send my parents. It was so shocking and disheartening that I haven’t dated seriously since. I keep to myself, I do not put out the vibe. I still work as a commercial model so I have to keep my hair and hands and skin and body on point. But I am by no means trying to turn heads nor do I. I feel like I’m just quietly existing. And these dudes won’t stop fucking with me.
I just opened a dm thread from the latest stalker right before writing this post, I ignored it for months bc he spams me. It was so disgusting. Blabbering about how he’s been bingeing real housewives so he can “figure me out” (rude as hell) learning how to waltz like Amelie bc I use the Amelie soundtrack in vids of my dog, I’ve never even seen that movie I just like the music, it suits my dog. He said he’s learned my walking route with my dog hoping to see me and when he does he claims I ignore him.
Will this ever end? Do I need to get married again? I just wanna live in peace but these men won’t let me. The thought of being in my 60s and having to change my grocery store bc of a creep constantly trying to chat me up is so depressing.

Svensk villaidyll, en lördag i juni. Har klippt gräset på baksidan och lägger mig i brassestolen för en tupplur strax innan lunch (Ja, jag är 50+). Får en power-nap och vaknar till, ligger kvar och mornar mig. Hör då hur grannen klipper häcken på sin sida. Frun är med och de diskuterar häcken som är planterad på vår fastighet men, såklart, växer in på deras under våren. Lite bakgrund om häcken. Den är från vårt håll 2m hög, på deras sida 1,70 pga en nivåskillnad. Vi har alltid skött den på vår sida och i höjd men på deras sida har de själva klippt som de vill de säsonger vi inte gjort det från deras tomt, då vi frågat innan om vi får gå in och klippa in den. Vi har aldrig klagat om de klippt den in på vår fastighet t.ex. om de tagit ner den på höjden. Åter till mornandet. Jag hör frun i familjen, låt oss kalla henne D, klaga inför mannen, låt oss kalla honom L (pensionär), att häcken är för hög och att hon vill ta ner den ’”så man kan se varandra”. Hon har uppenbarligen bett honom ta upp det med oss vid tidigare tillfälle för hon säger ”L, om man har frågat något tio gånger och inte får som man vill så frågar man en elfte gång”. Här blir jag lite illa till mods och går in, hör inte resten av deras konversation men de fortsätter klippa häcken på sin sida. Jag upplever det som att hon kör med honom för att få sin vilja igenom men att han, som är mer diplomatisk, försöker balansera dialogen mot oss. Sen varför hon vill ta ner häcken så att hon kan se mer av vår trädgård vet jag inte men det ger mig också en viss känsla av obehag, våra barn är tonåringar och kan uppleva insyn som påträngande. Jag vet ju att häckar i tomtgränser är ett ständigt trätoämne men vi har verkligen skött oss och frågat dem om hur den ska skötas genom åren (bott här i 10+ år) för att hålla en god grannsämja. Vi tog dessutom ner ett träd som störde dem, det kostade mer än 30k med arborist, bortforsling, stubbfräsning etc. Sen har ju de en pool så de behöver ju skydd kring den och om vi tog ner häcken skulle de behöva ordna något skydd på sin fastighet. De har formklippta växter som når in på vår fastighet som vi inte rör.
Ska jag ignorera dem och vänta ut eller vad tycker ni? Jag slits mellan att 1. ta ner hela häcken och anmäla till boverket att de inte har adekvat skydd och 2. att bara ignorera dem och vänta ut deras pensionärs-flytt till Spanien.
TL;DR Grannfrun är sur på häcken och jag vet inte hur jag ska hantera henne.